Anna Carlbrant


Insändare 17 Augusti 2018:

Inför servicebiträden i kommunen!

 

Alla behöver någon och alla behöver känna sig behövda. Det är något vi behöver tänka på även i vårt yrkesliv. För att känna att man är delaktig, och inte hamnar i utanförskap, behöver man kunna bidra till sin egen försörjning.

 

Idag får undersköterskor i den kommunala omsorgen göra mycket jobb som de känner att de är överkvalificerade för. Detta gör att den upplevda och faktiska stressen ökar, samtidigt som motivationen för arbetet minskar. Man bör begränsa deras ansvarsområde med t.ex. de uppgifter en annan yrkesgrupp kan utföra, såsom städa, handla, tillagning av enklare mat och sällskap.

 

Just sällskapsbiten är något vi behöver lyfta fram för de äldre som lever längre och är friskare än tidigare. De upplever stor ensamhet av olika anledningar, bland annat på grund av samhällsstrukturer som har förändrats genom åren.

 

Vi är inte bofasta på samma ställe som våra anhöriga längre och därför möter vi inte våra äldre i samma utsträckning. En lösning som kan göra tillvaron lite lättare för både yrkesgruppen undersköterskor, och för de äldre, och för arbetslösa utan utbildning, är att införa servicebiträden i kommunen.

 

Anna Carlbrant

Ronnebypartiet


Insändare 21 Augusti 2017:

Rasism och kvinnoförakt

 

Jag följer, och deltar i, de numera så viktiga debatterna på nätet. Jag blir skrämd. Ibland känns mina inlägg meningslösa. Så många verkar vara indoktrinerade och frälsta i sin övertygelse.

 

Jag skräms av använda tillmälen. Folk anses vara parasiter. Då är vi nära 1930-talets rasism.

 

Det finns saker i vårt samhälle, som vi inte skall vara nöjda med. Att skylla dessa missförhållanden på olika grupper är meningslöst. Det finns våld i nära relationer, inom alla samhällsgrupper. Här behövs krafttag från samhället. Detta våld är inte bundet till andra nationaliteter och religioner. Det förekommer också i helt svenska familjer.

 

Utredningarna om våldtäkter och straffen för dessa har inte ändrats så mycket sedan 1990-talet. Då kunde en utsatt tonårsflicka ifrågasättas. Vilka kläder hade hon? Hade hon druckit alkohol? Fick förövaren två år i fängelse ansågs det vara ett högt straff. Kvinnan får leva med händelsen livet ut.

 

Jag har försökt att sätta mig in i en flyktings roll och känslor, vilket är svårt när man inte själv har varit i samma situation. Att vara tvingad att lämna sitt land och den yrkeskunskap, som man där hade nytta av, det måste vara svårt. I det nya landet är det en annan kunskap, som behövs. Man måste lära sig det nya, och det snabbare än snabbt. Annars blir man exkluderad. Jag beundrar många av dem, som verkligen anstränger sig. Likväl kallas de för samhällets parasiter.

 

På nätet kan man läsa påståenden som att endast etniska svenskar betalar skatt i detta land. Sådan osanning sprids. Vad som menas med etnisk svensk talar man inte om.

 

Integration är ett samhälleligt ansvar. Utanförskap måste motverkas. Att så många sprider fördomar försvårar integrationen.

 

Jag är rädd för att vi möter ett nytt 1930-tal, vilket kan ta en ände med förskräckelse. Vi måste titta på var i samhället vi har de största felen. Vi får inte svartmåla grupper. Vi måste ibland göra om och göra rätt, utifrån dagens förutsättningar.

 

Anna Carlbrant

Ronnebypartiet


Insändare 21 Augusti 2017:

Utvecklingen som oroar mig…

 

Som politiker kan du inte ta ansvar över dina väljare, men du är ytterst ansvarig för den politik du för. (Ibland önskar jag dock att man såg till kvalitet framför kvantitet när det gäller väljare, men det är en annan fråga.)

 

Idag finns människor som ropar väldigt högt, tacksamt utnyttjande Sveriges åsiktsfrihet De sprider sina åsikter som vedertagna sanningar, samtidigt som man vill begränsa andra med avvikande åsikter från de man själva företräder. Enligt min åsikt är detta motsägelsefullt. Lika motsägelsefullt är det att samma människor hyllar religionsfrihet, men vill förbjuda vissa religionsinriktningar. Hur tolkas religionsfrihet då? Som att Sverige ska vara fritt från religion då vi är ett sekulariserat samhälle, men att vi ändå ska hålla fast vid traditioner som vilar på kristna grunder? (Religionsfrihet syftar på att du har rätt att utföra vilken religion du vill, om du vill.)

 

Samma människor skriker högt om att Molotovcocktails ska kastas över Rinkeby, det är ju ändå apornas planet (?!), men glömmer helt bort samhällen som levt efter egna lagar i Jesu namn. Knutby är ett av dessa samhällen.

 

Samma människor är helt okritiska till allt som skrivs och sprids på nätet där man piskar upp stämning och hat och där detta blivit socialt accepterat. Samtidigt fördömer man de som slåss för sina åsikter och rättigheter i andra länder, för där är de ju ociviliserade. Gäller det gamla ”ändamålet helgar medlen” här?

 

Dessa människor är samma som hyllar SDs framgångar då dess förda politik ligger i linje med deras åsikter… åsikter som att sandapor ska skickas tillbaka till sandlådan (?!)

 

Politiker kan inte ansvara för sina väljare, men för sin förda politik och då undrar jag om det är den politik SD står för och ställer sig bakom? Är det sådana anhängare SD vill ha som sina väljare?

I så fall är det dags att bekänna färg nu, en gång för alla, så att alla vet vad som gäller i framtiden!

 

Anna Carlbrant

Ronnebypartiet